Drömmar om ilska

Blev arg idag. Bilen startade inte för det är jättekallt ute. Drömde
inatt att att jag sa till mina kompisar att de kunde dra åt helvete
och jag sa till min bästa vän att jag inte vet var jag har honom
eftersom han aldrig hör av sig numera. Inte kul.

Loppande tankar

Jag kände mig djupt bekymrad i morse när jag precis hade vaknat. Jag kommer ihåg att jag identifierade den känslan om negativ före jag för fyra månader fyra månader sedan arbetade aktivt i programmet. Pratade igår med en vän i programmet om loopande tankar. Tankar som är negativa men som är svåra att ta sig ur. Det var tankeväckande, eftersom jag känner igen mig. Jag vet inte exakt vad jag tänker men det känns som tankarna håller nere min självkänsla och jag känner mig inte positiv och stark. Jag har inte sett det här tidigare för jag är så van vid det.

Tack vare mina vänner på mötena har jag identifierat tankeloopandet. Jag har kunnat acceptera att de finns och att de inte är bra för mig. Jag har nog inte kommit till att jag kan acceptera dem och lämna över dem till min högre kraft, ännu. Mobilen ringde precis och påminde att jag ska meditera. Jag ska försöka att ta upp det här och be om kraft att lämna över det. Jag vet att det har fungerat förr.

Dagens tacksamhetslista

Jag är tacksam för att min sambo säger vad hon ser.
Jag är tacksam för att min sambo kan lyssna.
Jag är tacksam för att jag kan vara tacksam så jag kan tänka positivt.

En liten bild...

En liten bild... http://blackandwtf.tumblr.com/post/219218961/prohibition-via

101 Doses of Recovery

Jag rekommenderar varmt iPhone-app:en 101 Doses of Recovery.

Växer tillsammans!

Underbar kontakt med min sponsee just nu. Han växer och jag känner att jag växer med honom.

Ser fram emot att gå på min hemma grupp i ACOA ikväll. Jag har faktiskt haft mitt längsta upphåll från möten nu i samband med att vi fick barn jag och min fästmö. Det har varit tufft. Jag har inte varit mig själv på sista tiden. Jag blev sakta och smygande mer och mer oresonlig. Till slut föreslog min fästmö att jag borde börja gå på möte igen.

Perspektiv - jag förändras

Ringde till sponsor igår, som jag inte gjort på länge.  Berättade att jag var sur på mina kompisar som inte prioriterade att komma över för en kort fika för att komma på vår tre veckors baby. Fick perspektiv. Förstod att det handlar om förväntningar på att andra ska ha samma prioriteringar som jag. Att de ska göra som jag vill. Jag var lika dan för några år sedan. Jobbet var högsta prio och jag såg inte människor omkring mig. Jag var viktigast. Jag trodde bla. på allvar att jag var oersättlig på jobbet. Genom arbetet med mig själv har jag fått nya prioriteringar. De omkring mig. Vänner och andra står kvar, eller i alla fall utvecklas åt sitt håll. Det är väl såhär som jag ser skillnaden. resultat av mitt arbete. Inte alltid positivt men jag lär mig. Lev och låt leva. Låt andra leva men framförallt, se till att lev!

Kompisar när man får barn?

Fan, idag känns det tungt. Två av de vänner jag trodde var mina bästa kompisar har inte masat sig att boka in en fika för att kolla på vår snart tre veckor gamle son. Jag vet att jag är extremt partisk och att en månad inte är någonting för de som jobbar och ar bissy men det känns ändå som jag inte är prioriterad alls... Jag ringer sponsorn.

Dagens citat

"A favorite definition of insanity is doing the same thing over and over and expecting a different result."

Irriterad

Idag regnar det. Försov mig. Biljettautomat trasig. Blev irriterad oresonlig. Var är programmet?

Onyttig känsla att vara onyttig

Jag var tillbaka på jobbet i måndags förra veckan. Tomt och ensligt på det stora kontoret. Inga av mina projektmedlemmar var där. Ingen att samarbeta med för att få skutan att gå framåt. Känslora att inte göra rätt kom fram. Jag var ju där utan att kunna göra nytta. Utan besättnig kunde vi ju inte komma framåt. Jag som kapten kunde bara vara där och kosta pengar för kunden. Min chef sa att jag var tvungen att vara där, eftersom jag hade tagit semester tidigare i vår, vilket var sant. han kunde inte sätta mig på bänken bara sådär. Samtidigt kände jag att det var att lura kunden på pengar att vara där men inte kunna göra mer än fundera lite över hur hösten ska se ut. Planeringen för projektet tog kanske 1 timme av de 40 timmarna jag var hos kunden. Resten var ren slösurfning, förutom kanske ett par dagars läsning inom mitt fält. Men inget som gagnade kunden. Det känns som en mörk hemlighet. Jag mår inte bra av hemigheter. Inte längre. Det blir värre med tiden. Det är bra för det mesta för jag mår bra av det men vid just sådana här tillfällen känns det inte bra. Ibland måste man kanske. Får lära mig att ta semester ordentligt nästa sommar kanske...

När jag ber sinnesrobönen tyst för mig själv hör jag att jag inte kan ändra på detta nu. Jag får lämna över det och fortsätta. Fortsätta att ändra på det jag kan. Att lära mig av det här, att ta semester när andra gör det. Så, nu känns det bättre. Skönt att skriva av sig.  

Dagens tacksamhetslista

Jag mår bättre av att tänka på vad jag är tacksam för. Jag är tacksam för...

* att jag har ett hem
* att jag har ett fast jobb
* att jag har är förlovad med en kvinna jag älskar
* att vi ska ha barn snart
* att jag kan hjälpa andra människor
* att jag idag inte lagt ner någon sten i ryggsäcken. Jag höll på att inte vara ödmjuk och ge en försonande gest till ordföranden i föreningen som har det svårt med sin självkänsla och har svårt att inte låta det rinna över på andra
* att jag har en säng att sova i *gäsp*

gonatt!

Tolv stegen i 6 ord

Tro på Gud, rent hus, hjälp andra. Doktor Bobs sammanfattning i 6 ord av de tolv stegen. På svenska blir det sju ord men de är kort ändå. "Tro på Gud" är vad steg 1-3 handlar om, "rent hus" är vad steg 4-11 handlar om och "hjälp andra" är vad steg 12 går ut på. Bra minnesramsa att komma ihåg för mig där ute i verkligheten när jag glömmer bort vad som är viktigast för att jag ska få ett bra liv med sinnesro.

Joseph C Martin om de tolv stegen

Hittade det här klippet på YouTube med father Joseph C Martin. Ett måste att se om man är det minsta nyfiken på de 12 stegen! Flera klipp finns att uppleva på samma ställe.

Rena ram boadrama

Köpte garderober igår på IKEA. Beställde hem dem samma datum som vår son ska födas. Har nog den senaste tiden gått något över styr med det här med att fixa inför baaarnet. Jag har läst om att det är vanligt som pappa att man "boar" inför att barnet ska komma. Ni vet, tapetsera, måla om, ställ iordning lite, ordna med säng och rum också. Men nu tror jag att det kanske är lite väl... flytta, bygga om hela badrummet och riva ur alla platsbyggda garderober. Men å andra sidan har vi inte ordentliga garderober vi kan ha vår kläder i... så vi kan inte riktigt packa upp allting heller. Men det finns sånna som köper villa och bygger om in decenier också.... Det är nog bäst att lillkillen håller sig där inne till åtminstone till beräknat datum, eller för mina byggprojekts skull lite till. Jag ska bara bli klar med det här och det där.. pappa snart klart. Sen kan du komma ut och leka. Det börjar bli tungt nu för fästmön så det kanske inte är ett alternativ, trots allt. Som tur är kan man ju inte planera när de kommer. Pappa projektledare får anpassa sig till lillis helt enkelt. Ganska skönt.

Idiotdag

Idag är det en sen där dag när alla på bussen är idioter.

--
Skickat från min mobila enhet

Tack Henrik Schyffert

Igår,när jag och L var på Henrik Schyfferts show på Cirkus "The 90's - ett försvarstal", började det gå upp för mig på riktigt att mitt liv verkligen började vackla. Det händer då och då att jag tar tillbaka makten och ödmjukheten klickar av. Kände ett väldigt högmod. Tänkte att det där var väl inget. Den där resan har väl jag också gjort. Inse att det man stod och trodde på inte alls är det som håller. Att braka rätt igenom det man trodde var en fast grund. Det jag trodde var jag. Att finna sig själv vara fejk. Högmodet igår kändes inte alls bra. När ett fullsatt Cirkus gav Schyffert stpende ovationer satt jag ner i min simpelhet och täkte "nu föder du ditt ego allt. Nu mår du va?". Men vad vet jag vad han känner och mår bra av. Det var en stor grej för honom när han började showen för 1,5 år sedan. Att göra upp med sitt eget förflutna, att ta med Killingänget som ett alibi för att göra showen. Jag vet inte men det kändes som det fanns ett större djup än vad han ville erkänna. Psykologiska reorier. Intressant, men det var nog verkligen som han sa, att han var tacksam att vi kom, så att han kunde tillfriskna ännu mer.

Senaste tiden har jag slarvat med mina möten, inte ringt sponsorn, etc. Det jag behöver för att må bra. Igår, den här gången i ordningen, råkade det vara Henrik som gick före och visade på den ödmjukhet jag förlorat. Tack.

Blogg som jag gillar

Hittade den här bloggen som jag gillar. http://al-anonfilter.blogspot.com/

Rull på jobbet

Börjar få rull på mitt projeket och folk börjar tänka själva. Det är bra, då kan jag öva på att släppa kontrollen så mycket jag vågar.