Den här bloggen har ändrat karaktär den senaste tiden sedan jag fick min ADHD-diagnos i oktober förra året och fick behandling av den. Från att vara en blogg av mig som vuxet barn inom ACA, till att nu vara av en med diagnos. Nu har den blivit en ADHD-blogg. Den har ju hela tiden handlat om mig och jag har nu fått reda på mer om vem jag är. Det har jag strävat efter alla dessa år sedan 2003. Tidigare trodde jag att jag hade mina utmaningar för att jag var uppvuxen i en dysfunktionell familj, det är jag fortfarande men dysfunktionaliteten berodde inte på det jag i början trodde. Jag trodde tidigare att min morfar var alkoholist och därför tänkte jag att min mamma var vuxet barn till honom. Och att min pappa var deppig för att hans mamma gick bort när han var 12. Sannolikt hade pappa ADD som jag och mamma ADHD. Intressant det här med självutveckling vad man kan få reda på. :D
lördag, mars 19, 2022
Min förståelse har förändrats om mina föräldrar
Jag har uppdaterat sidan "Om mig". Tidigare hade jag texten nedan. Det slog mig att efter min diagnos har jag förstått och fått möjlighet att omvärderat min förståelse om varför mina föräldrar var som de var. Nu förstår jag att min pappa sannolikt hade ADD, precis som jag och min son. Min mamma hade nog ADHD för hon hade alltid energi att driva familj engagera sig i massor av andra saker. Med att förstå mina föräldrar mer känner jag att jag kan förlåta dem. Jag är övertygad om att de gjorde så gott de kunde med all den kärlek som jag faktiskt hela tiden kände från dem. Förutsättningarna att spegla mig i mina känslor var inte så goda bara. De var tvungna att kämpa md sina diagnoser. De gjorde så gott de kunde med de verktyg och kunskap de hade. Jag tänker ibland på hur det skulle varit för min pappa att få energi och fokus som jag nu får av min adhd-medicin. Mamma hade kanske kunnat vara lugnare och mer närvarande och accepterande?
Mer om mig
Jag brukar skoja och säga; Högre Kraft! Ge mig tålamod... nu! Den här bloggen handlar just om min inre resa för sökandes efter ro i sinnet. Allt började vid ett slitet bord på ett 12-stegsmöte 15 maj 2003. Min dåvarande tjej bjöd med mig till ett möte. - Så du får se vad det är för möten jag går på.
Jag tror nog att jag var lika slitet som bordet. Med tiden hittade jag gemenskap i 12-stegs programmen och med det min Högre Kraft, som hjälper mig att tillfriskna från konsekvenserna från att ha vuxit upp in en dysfunktionell familj.
I oktober 2021 fick jag många svar på varför mitt liv har varit ohanterligt. Som ytterligare en i raden av desperata försök att ta reda på vad et var för fel på mig, varför jag var så annorlunda, stressad och hela tiden var utmattad, gjorde jag en psykiatrisk utredning. Men man bedömde att jag hade många spår av utmattning som gav likande symtom som ADHD, så jag fick först ingen diagnos. Sedan utredde vi min son och han fick en diagnos. Då gjorde jag om utredningen på mig själv igen för jag hade kommit ur min utmattning kände jag. Efter en väldigt noggrann och tidsödande utredning kom man fram till att de kunde ge mig diagnosen ADHD. Det finns tre typer av ADHD och jag den formen som kallas Ouppmärksam form. Det är ADHD men med få eller inga symtom på hyperaktivitet och impulsivitet. Ibland används förkortningen ADD (Attention Deficit Disorder), även om denna diagnos formellt inte finns kvar. Jag brukar säga att jag har ADHD utan Hyper i kroppen eller ADD bara. Jag få hypersnabba tankar ibland så hyper är jag, men bara is sinnet. Vilket jag har nytta av nu när medicinen gör att jag kan fokusera och få saker gjort.
Låt mig få använda förmågan att plocka ner mig själv till sinnesro
Mediterade efter jag skrev det här och det var väldigt skönt att få komma ner i kroppen och komma ifrån stressade vibrerande känslan. Jag behöver meditera oftare. Jag har övat upp förmågan har kunskapen så tar bara 10 minuter från stressad till lugn. Då tänker jag klart i kontakt med mig själv. Fötterna på jorden, sinnet i kroppen Låt mig kunna använda den oftare tack.
Kan sorg vara en gåva?
Jag har fått lära mig att alla förändringar i livet skapar någon for av sorg. Både negativa förändringar så som när en anhörig eller bekant går bort men också positiva förändringar som att få ett nytt jobb eller flytta ihop med någon man älskar.
Kan sorg vara en gåva? Jag har inte sett sorg som en gåva tidigare. Att tillåta sig att vara i sorg är en gåva till sig själv. Det ger ett tyst accepterande att inte sträva vidare. Att ta en paus. Tyst godkännande att ta tid för att läka. Ge sig själv gåvan att få läka inifrån.