”Högre Kraft! Ge mig tålamod... helst nu!” Den här bloggen handlar just om min inre resa för sökandes efter ro i sinnet, sinnesro. Allt började efter min dåvarande tog med mig på ett 12-stegs möte den 15 maj 2003. Kaffedoft och vänliga människor i en sliten lokal runt ett slitet bord. Jag var minst lika sliten som bordet. Men med tiden hittade jag lösningen, gemenskap och min Högre Kraft, som hjälper mig att tillfriskna från konsekvenserna från att ha vuxit upp in en NPF-familj.
Search This Blog
Wednesday, June 28, 2023
Wednesday, June 21, 2023
Att uppnå känslomässig nykterhet: Att hitta inre frid genom tolv steg och gemenskap
Sunday, June 11, 2023
If I had known before i was 42...
Saturday, June 10, 2023
Vilka nackdelar finns det med en NPF-diagnos?
Tuesday, April 18, 2023
YES, ACA's 12 steps can be used for software developers!
Monday, April 10, 2023
Att göra med shuffle på / To-do with shuffle enabled
Thursday, April 06, 2023
Neurotypiska och ADHD agil miljö
Sunday, April 02, 2023
ADHD - kroniskt överväldigad
Sunday, March 05, 2023
Friday, March 03, 2023
I tried so hard I had to fall to lose it all
I had to fall to lose it all
But in the end, it doesn't even matter
Sunday, December 25, 2022
Skriva ut tänker live?
Saturday, November 05, 2022
Känslighet för SSRI
Vi har fått konfirmerat av BUP att vår dotter/son har känslighet som jag för SSRI-preparat. Det är väldigt ovanligt sa läkaren mend det händer. Det är ärftligt så nu har jag fått förklaringen till att SSRI Setralin inte fungerade för mig. Jag blev helt avstängd. Som en emotionell zombie. Kontakten med kroppen liksom stängdes av. Lika för positiva känslor som sexlust, kärlek och tillgivenhet och negativa som oro och ångest. Ett liv utan att ha förmågan att känna och ge kärlek är inte ett liv, upplever jag.
Idag, ungefär 5 år senare, har jag inga problem och behöver inte äta SSRI mer. Jag har fått ordentlig medicinsk behandling genom min diagnos ADHD* med Elvanse och Voxra. Det fungerar bra, men jag behöver fortfarande lära mig att ta pauser för jag kommer lätt i hyperfokus.
Intressant tycker jag att få en diagnos för då förstår jag varför jag kunde sitta hemma och bygga modellflygplan i timmar. Trodde att det var flykt från en dysfunktionell familj, men nu förstår jag att det var min diagnos.
*Övervägande ouppmärksam ADHD (tidigare kallad ADD) eller populärt skriven AD(H)D, har jag sett.
Thursday, September 15, 2022
Min upplevelse SSRI och vården
Jag skriver här om min upplevelse som patient som bara fick SSRI utan noradrenalin. Jag hoppas det inte upplevs att jag tagit över tråden. Tack för att du som erfaren läkare delar din erfarenhet och kunskap. Det är få läkare som kan den här kunskapen och skriver ut SSRI reflexmässigt och följer inte upp om preparatet passar patienten i fråga.
Som du skriver är vi alla väldigt olika. Jag led av utmattning och fick endast ett preparat, Sertralin, som jag åt i flera år. Det gjorde mig helt känslomässigt avstängd och helt orkeslös. Jag kände inget ens för mina barn, hemskt! Mitt liv sattes på paus. Jag blev som en robot. Ingen sa till mig att det fanns fler att prova. Jag slapp ångesten men alla andra känslor stängdes också av. Precis som du säger var det för mig nog avsaknaden av energi som gjorde mig deprimerad?
Varför jag skriver det här är för att jag senare genomgick en fullständig utredning och man fann att jag har ADHD med uppmärksamhetsstörning (tidigare kallat ADD), vid 40 års ålder(!). Jag hade alltså lagt all min energi på att koncentrera mig (men lyckades trots det ta universitetsexamen) så jag hade ingen energi kvar när jag sedan skulle ut i arbetslivet. Kunskapen kring vuxen-ADHD är inte lika stor som för barn. Speciellt inte män med icke-utåtagerande ADHD som jag har.
Hur löste jag det gå? Jo, jag stressade. I stressen fanns den energin jag behövde. Jag stressade sönder mig och gick in i väggen två gånger. Nu har jag fått behandling med Elvanse och Voxra (endast medicin utan terapi vilket är helt fel). Jag har fått ett nytt liv när jag har energi att koncentrera mig och slipper ta till stress. Voxra är tydligen antidepressiv och fungerar väldigt bra för mig.
Så, det kan finnas bakomliggande biagnoser som gör en deprimerad. Utan min dåvarande fru (icke läkare) hade det här inte hittats!
Saturday, July 23, 2022
Saturday, March 19, 2022
Bloggen har ändrats från en 12-stegs blogg till en ADHD blogg
Den här bloggen har ändrat karaktär den senaste tiden sedan jag fick min ADHD-diagnos i oktober förra året och fick behandling av den. Från att vara en blogg av mig som vuxet barn inom ACA, till att nu vara av en med diagnos. Nu har den blivit en ADHD-blogg. Den har ju hela tiden handlat om mig och jag har nu fått reda på mer om vem jag är. Det har jag strävat efter alla dessa år sedan 2003. Tidigare trodde jag att jag hade mina utmaningar för att jag var uppvuxen i en dysfunktionell familj, det är jag fortfarande men dysfunktionaliteten berodde inte på det jag i början trodde. Jag trodde tidigare att min morfar var alkoholist och därför tänkte jag att min mamma var vuxet barn till honom. Och att min pappa var deppig för att hans mamma gick bort när han var 12. Sannolikt hade pappa ADD som jag och mamma ADHD. Intressant det här med självutveckling vad man kan få reda på. :D
Min förståelse har förändrats om mina föräldrar
Jag har uppdaterat sidan "Om mig". Tidigare hade jag texten nedan. Det slog mig att efter min diagnos har jag förstått och fått möjlighet att omvärderat min förståelse om varför mina föräldrar var som de var. Nu förstår jag att min pappa sannolikt hade ADD, precis som jag och min son. Min mamma hade nog ADHD för hon hade alltid energi att driva familj engagera sig i massor av andra saker. Med att förstå mina föräldrar mer känner jag att jag kan förlåta dem. Jag är övertygad om att de gjorde så gott de kunde med all den kärlek som jag faktiskt hela tiden kände från dem. Förutsättningarna att spegla mig i mina känslor var inte så goda bara. De var tvungna att kämpa md sina diagnoser. De gjorde så gott de kunde med de verktyg och kunskap de hade. Jag tänker ibland på hur det skulle varit för min pappa att få energi och fokus som jag nu får av min adhd-medicin. Mamma hade kanske kunnat vara lugnare och mer närvarande och accepterande?
Mer om mig
Jag brukar skoja och säga; Högre Kraft! Ge mig tålamod... nu! Den här bloggen handlar just om min inre resa för sökandes efter ro i sinnet. Allt började vid ett slitet bord på ett 12-stegsmöte 15 maj 2003. Min dåvarande tjej bjöd med mig till ett möte. - Så du får se vad det är för möten jag går på.
Jag tror nog att jag var lika slitet som bordet. Med tiden hittade jag gemenskap i 12-stegs programmen och med det min Högre Kraft, som hjälper mig att tillfriskna från konsekvenserna från att ha vuxit upp in en dysfunktionell familj.
I oktober 2021 fick jag många svar på varför mitt liv har varit ohanterligt. Som ytterligare en i raden av desperata försök att ta reda på vad et var för fel på mig, varför jag var så annorlunda, stressad och hela tiden var utmattad, gjorde jag en psykiatrisk utredning. Men man bedömde att jag hade många spår av utmattning som gav likande symtom som ADHD, så jag fick först ingen diagnos. Sedan utredde vi min son och han fick en diagnos. Då gjorde jag om utredningen på mig själv igen för jag hade kommit ur min utmattning kände jag. Efter en väldigt noggrann och tidsödande utredning kom man fram till att de kunde ge mig diagnosen ADHD. Det finns tre typer av ADHD och jag den formen som kallas Ouppmärksam form. Det är ADHD men med få eller inga symtom på hyperaktivitet och impulsivitet. Ibland används förkortningen ADD (Attention Deficit Disorder), även om denna diagnos formellt inte finns kvar. Jag brukar säga att jag har ADHD utan Hyper i kroppen eller ADD bara. Jag få hypersnabba tankar ibland så hyper är jag, men bara is sinnet. Vilket jag har nytta av nu när medicinen gör att jag kan fokusera och få saker gjort.
Låt mig få använda förmågan att plocka ner mig själv till sinnesro
Mediterade efter jag skrev det här och det var väldigt skönt att få komma ner i kroppen och komma ifrån stressade vibrerande känslan. Jag behöver meditera oftare. Jag har övat upp förmågan har kunskapen så tar bara 10 minuter från stressad till lugn. Då tänker jag klart i kontakt med mig själv. Fötterna på jorden, sinnet i kroppen Låt mig kunna använda den oftare tack.
Kan sorg vara en gåva?
Jag har fått lära mig att alla förändringar i livet skapar någon for av sorg. Både negativa förändringar så som när en anhörig eller bekant går bort men också positiva förändringar som att få ett nytt jobb eller flytta ihop med någon man älskar.
Kan sorg vara en gåva? Jag har inte sett sorg som en gåva tidigare. Att tillåta sig att vara i sorg är en gåva till sig själv. Det ger ett tyst accepterande att inte sträva vidare. Att ta en paus. Tyst godkännande att ta tid för att läka. Ge sig själv gåvan att få läka inifrån.