För individerna själva upplevs dock kravnivån inte sällan som "normal". Det blir istället i mötet med andra individer som tvångsmässigheten gör sig tydlig, t.ex. genom att andra lägger märke till de höga kraven eller att individen själv anser andras "prestationsnivå" som låg. Även den eventuella framgången hos individen blir främst tydlig för andra runt om. För individen själv blir resultatet sällan gott nog eller tillräckligt. Det kan också vara så att framgång är något som tas för givet. I relationer kan dessa individer te sig kritiska och med en förväntan om att andra ska leva upp till den egna kravnivån. Fokuset på ordning, regler och prestation kan då komma att överskugga lycka och kärlek.
En baksida med en perfektionisitiskt-tvångsmässig "personlighetsstil" kan vara stress, inte sällan i fysisk form (högt blodtryck, magsår, brist på sömn, trötthet, arytmi eller ryggproblem). Emotionellt kan dessa individer ibland uppfattas som spända, arga (s.k. typ A-personlighet), hela tiden med ett fokus på nästa prestation. För individen själv kan det uppstå känslor av depressiv tomhet eller skam i situationer där hen inte når upp till ett visst krav. Lyckan ligger ständigt "vid horisonten" och individen får svårt att känna sig nöjd/visa acceptans för sig själv. I detta läget finns en sårbarhet för missbruk, där t.ex. alkohol eller sederande/ångestdämpande tabletter kan erbjuda en "genväg" till emotionell avlastning/välbehag på kort sikt.
Psykologisk behandling för denna patientgrupp handlar ofta om att utveckla en förståelse för sig själv och sin bakgrund. Inte sällan kan finnas t.ex. uppväxtvillkor där individen som barn eller ungdom presterat i syfte att få uppmuntran, uppmärksamhet eller kärlek. Uppskattningen kan då sägas bli "villkorad". Skam och rädsla för avvisande kan vara motorn bakom de ständiga försöken att prestera. Dessa individer har inte sällan en dålig kontakt med sig själva och eget känsloliv, d.v.s. en svag självkänsla.
(Källa: Lev som du vill och inte som du lärt dig, Young & Klosko, 2010)
--
No comments:
Post a Comment