”Högre Kraft! Ge mig tålamod... helst nu!” Den här bloggen handlar just om min inre resa för sökandes efter ro i sinnet, sinnesro. Allt började efter min dåvarande tog med mig på ett 12-stegs möte den 15 maj 2003. Kaffedoft och vänliga människor i en sliten lokal runt ett slitet bord. Jag var minst lika sliten som bordet. Men med tiden hittade jag lösningen, gemenskap och min Högre Kraft, som hjälper mig att tillfriskna från konsekvenserna från att ha vuxit upp in en NPF-familj.
Search This Blog
Saturday, March 05, 2016
Ekot från uppväxten
Att känna är inte fel. Även om jag känner det så förtvivlat mycket nu. Det är tillfrisknande. Det finns inget tillfrisknande utan känslor. Jag är ovan att känna känslor. Därför blir jag rädd och tror att jag är fel. Det var ju det jag fick berättat för mig när jag växte upp! Dödandet av mig själv är ekot av mina föräldrars attityder kring känslor. "Känner du känslor och allra helst när du uttrycker dem, oroar du dina vårdnadshavare och med det den enda trygghet du har", ekar det. Men, det är ju inte sant längre! Här. Nu. Jag är vuxen nu. Skillnaden är att jag är en annan människa nu. Vuxen. Jag har verktyg för jag har programmet med gemenskap på Möten, Steg, Traditioner och tusentals med timmar av tillfrisknande i mina bröder och systrar som går samma väg som jag. I Sverige. I världen. Tack och kram! Godnatt! 🙏🏼🌍 😴
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment