Jag skrev tidigare om relationen till min bror. Jag har tänkt ytterligare på det där och känt den senaste gångerna vi träffats att jag kan ge honom mer utrymme. Jag försöker att inte avbryta honom och tänka på att jag inte behöver säga vad jag tycker vid varje tillfälle. Att bara fokusera på att lyssna och förstå vad han säger. Vi bjöd över honom och hans sambo på middag hemma hos oss. Några timmar innan messade han inte kunde komma för han satt fast i en flytt på hans jobb. Han tyckte att det var jobbigt att han inte kunde komma, det märkte jag på meddelandet, att han var arg och bad om ursäkt. Min första reaktion, som jag gjort tidigare, skulle varit att svara att det var tråkigt att middagen ite skulle bli av. Men den här gången delade jag mina tankar med min sambo innan jag svarade. Hon föreslog att jag istället skulle skriva att jag förstod att det måste vara jobbigt för honom att uppehållas av en flytt på jobbet som inte gick så bra. Som svar fick jag att han var tacksam för att jag var en förstående bror! Wow! tänkte jag. Det är ju så jag vill prata med honom. För första gången på flera år lyckades jag nå fram till honom och det blev verkligen en varm känsla. Det går att bygga om och förändra till det bättre. Medkänslans magi...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar