Meditation

I morse när jag satt och läste tidningen kände jag att jag inte alls mådde bra. Jag kände att det liksom skavde inne i mig, inne i mig själv. Jag hade byggt upp någonting som måste ut och om jag inte släppte ut det skulle det växa. Den här känslan är inte ny för mig och jag vet att om jag inte gör någonting åt den kommer den ta över mig och styra mina tankar och mitt beteende. Men vad gjorde jag för att bli av med det där skavet? Jo, jag gick in på toaletten för att få vara i fred och släckte ljuset. Koncentrerade mig på att bara sitta still och vänta, låta tankarna komma och gå. Sedan när jag hade kommit ner lite tänke jag på det första steget och berättade för till mig själv att jag är maktlös idag också. Jag är maktlös över min uppväxt i en dysfunktionell familj, över andra människor. Sedan tänkte jag hur tur det är att jag har en högre makt jag kan lämna över mitt liv och min vilja till. Sedan efter att ha tänkt på det ett tag lämnade jag över mitt liv och min vilja i händerna på denne högre makt. "Ske din vilja" bad jag. Sinnesron jag kände efter det här var superskön! Avslappnad och lugn. En känsla av tacksamhet kom över mig, över att jag har min högre makt, att jag har ett hem, en flickvän jag tycker så mycket om, min familj... osv. det bara rullade på. efter det här klev jag ut från toaletten och tände mig verkligt harmonisk. Tack!  

Fantastiskt med gottgörelse!

Ibland behöver man inte göra allt själv. Ibland händer allt på samma gång. Igår var jag på återträff med min gamla gymnasieklass. Det är 10 år sedan vi tog studenten. Idag fick jag ett mail från en kompis som jag hade på högstadiet. Han var min bästis då. Jag blev så glad att jag fällde en tår. Det han skrev var smått fantastiskt för mig. Efter 14 år utan någon kontakt skrev han att han känner att han var omogen då. Jag komemr ihåg att jag kände mig utfrusen från honom och hans andra kompisar. Jag känner att det det här nog är en gottgörelse. Jag tar det i alla fall som det och ska skriva tillbaka att jag också var rätt omogen. Jag som bytte kompisgäng rätt tvärt utan någon direkt förklaring. Jag sa inte ens upp bekantskapen med honom. Jag ser fram emot att berätta i ett mail vad jag har fått av honom. Vänskap och roliga minnen. Känns bra att jag inte personligen behöver söka upp alla på min 8:e stegslista. Han var inte på den heller, för jag glömde honom helt enkelt. Min högre makt har humor! :)

En lång lista med bra saker från Jewel

Jag har konfigurerat min Google Alerts så att jag får ett mail varje gång Google hittar en sida som passar på frasen " acoa adult children". Idag fick jag en länk till en kille som skrivit en lång lista med vad man ska göra för att stressa mindre. Jag tycker att den var bra för jag har provat många av sakerna på listan och märkt att de fungerar!

Brev till en vän

Det här är ett brev jag skickade till min vän som också är vuxet barn.

Hi P!

So good to hear from you!

I don't think we have spoken since I send my letter. Im happy to hear that you liked to read my letter!

Ok is ok but not good. I tried when I went to your town. I learned a lot but the most important thing was that when I stay in my feelings I grow and heal. I can't run from my self or feeling. I always bring them with me. To stop and practice in being with myself was my only way to serenity.

Forgetting things was a part of my illness. I didn't know it then but the depression made my overheated mind put away stuff to make me survive. During that time I didn't live, I merely survived. I couldn't feel sound and good feelings. It was a mess of mixed feelings, like an inner storm in me. I was tired all the time, as you describe. I couldn't concentrate. After my mum died I was home from work for two month because I couldn't concentrate for five minutes. I realized afterwards that all my mind needed was rest and all I could do was to take it slow and listen to people wit similar backgrounds and experiences. Taking walks and start to train pray the serenity prayer. It took time; I still have the scares, for good and bad. I still have problems with prioritize in my job, not to be too ambitious. I still get easily stressed up and put the blame on my self.

Hmm… K's love to you. I have realized that I have to learn to love my self before I can let in and feel love from others for real in my hart, not in my head.

It's so good that you tell me about your life! Im so thankful!

My live is very good right now! I think I have met a girl that I respect and she has many qualities that I really admire! We have cozy moments all the time and talk, talk, talk about our feelings, about fears in the relationship, feelings for X-boy/girlfriends people around us. We run together, talking walks together, having dinners, breakfasts together, sharing life. But the best thing is that I finally can be my self and tell her about my feelings! Im so happy! I dare to feel what I feel and I can tell her what I feel! It's fantastic!

Last weekend I was in H on an AA convention where Al-Anon was invited and had meetings. It was 7-800 persons there! So much recovering people on one place, it was fantastic, you have to experience it to understand. I felt so at home because everyone knew how my life was in my childhood. Actually I have a picture from a meeting on the beach from last year that I can scan and send to you.

I want to tell you some things from my background. Now I can feel feelings that I didn't know that I had for four years ago, because I grow up with a father and mother that couldn't tell me about their feelings. That's because my grandfather, my moms father, was an alcoholic, sober tough but his behaviors are passed on to my mother and then to me. My grandma, father's mother, passed away in cancer when my father was twelve and he wasn't allowed to speak about it. He was told that he and his sisters would upset their father when talking about it. All feelings were banned. And so it went to be during my childhood too.

Take it easy, it will take time but as sooner your start taking care of our self the sooner you get well. It's like having a cold. You never get well if you never rest in your bed. The only difference is that it's the mind that is ill. My medication was and is the 12-step program for recovery, as you know.

Take care of your self P, you are worth it!

Many warm and loving hugs from your friend