Kontroll separerar mig från mig själv min kropp gemenskap med andra och min andliga kraft. Därför är det så bra för mig att släppa taget. Jag blir mjukare i sinnet kroppen och själen. Det sprider sig som ringar på vattnet från relationen till mig själv till relationerna till andra och öppnar upp så jag kan ta emot gemenskapen med min Större Kraft.
”Högre Kraft! Ge mig tålamod... helst nu!” Den här bloggen handlar just om min inre resa för sökandes efter ro i sinnet, sinnesro. Allt började efter min dåvarande tog med mig på ett 12-stegs möte den 15 maj 2003. Kaffedoft och vänliga människor i en sliten lokal runt ett slitet bord. Jag var minst lika sliten som bordet. Men med tiden hittade jag lösningen, gemenskap och min Högre Kraft, som hjälper mig att tillfriskna från konsekvenserna från att ha vuxit upp in en NPF-familj.
Search This Blog
Friday, February 05, 2016
Expansion
I takt med att mitt sinne mjuknar.
I takt med min vilja att ha rätt falnar
Öppenhet träder in i mitt liv
Nyfikenhet
Nyfikenheten på inspiration och kreativitet
I takt med att jag lägger ner hotet mot mig själv
Lägga ner
Lägga ner
Lägga ner pistolen mot mitt hjärta
Öppnar mig till inspiration kreativitet lycka kärlek ödmjukhet
Expansion
Villighet att släppa krokastineringen
Sitter på café och prokastinerar. Jag ser det. Det är okej. Jag är bra ändå. Oavsett vad jag inte gör är jag värdefull och värd att älskas och att få älska. Hjälp mig bli villig att släppa taget om törsten efter kontroll. Kram till alla oroliga själar där ute. Vi är fler. Tack
Får inte
Intressant hur mycket jag inte får göra. Inte får göra enligt mitt huvud. Jag får inte vila. Jag får inte vara kraftlös eller ens låg i energi. Jag får inte inte göra nytta. Högre kraft som är större än jag, hjälp mig att bli villig att släppa taget om det och under tiden bara se och låta vara en del av mig. Tack
Stämning
Det kanske inte var vad de sa
Det kanske inte var vad de inte sa
Det kanske var känslan
Det kanske var känslan
Känslan jag växte upp i
Det kanske inte var vad de sa
Det kanske inte var det de inte sa
Det kanske kanske var stämningen
Det kanske var stämningen
Stämningen jag växte upp i
Wednesday, February 03, 2016
Procrastinering
Om det ens heter procrastinering, i alla fall att skjuta upp saker är ett karaktärsfel som jag har. Jag är inte fel utan jag har ett beteende som gör att jag skjuter upp saker. Ett beteende jag klarar mig utan. Klassikern för mig att jag går till möten för sent. Det skapar stress spänningar i mig. Just i detta nu när jag skriver. Därför skriver jag detta för att få ur mig hur det känns. Jag är forserad,oj nu släppte det lite. Ok, måste sluta. Tack.