Fjärde och femte steget i tre ord

Jag lyssnade på Radiolab - Words och de berättade om Shakespere. Han "uppfanna" många ord och fraser som vi tar för givet. Till exempel är han pappa till uttryck som "what is done is done" och "love is blind" och ord som "unreal" och "unaware". En fas jag fastnade för beskriver fjärde och femte steget i 12-stegsprogrammen med tre ord - "truth will out". Träffande!

 

Booing! Dagens boktips!

Är man det minsta intresserad av att lära sig mer om meditation och vilka effekter det ger enligt forskningen, rekommenderar jag den här boken. Full Catastrophe Living skriven av doktor Kabat-Zinn. Det är något av ett referensverk inom mindfullness.

Den där darrande känslan av förändring

Kom i kontakt med den där darrande känslan inom mig igen. Som en kall skiva som går igenom mig från axel till axel och ner genom mitten av kroppen längs dess krökning ner i sätet. Känslan känner jag igen som förändring och inte farlig, tvärt om. Den kommer när jag rör mig utanför den tillåtna zonen, boxen, comfort zone. Jag tänker att känslan är bra för den visar för mig att det sker förändring i mig. Jag är i processen att komma vidare mot, ja det vet jag inte. Jag mår i alla fall bättre att vara i kontakt med känslan och får mer tillgång till mig själv efteråt. Kontakt med min kreativitet, till min energi som varit så nedstängd i depressionen.

Hon rekommenderade mig att läsa Sidharta av Hesse när hon hörde mig prata om min resa. Jag är tveksam i det här läget. Den ger säkert identifikation, men jag är intresserad av min resa med de redskap som kommer till mig. Kommer säkert läsa den senare för den verkar spännande. Är i mitt 6 steg nu. Easy does it!

HALTS

Jag skrev tidigare om checklistan eller slagordet "HALT". Never get too hungry angry lonely or tierd. Jag fick till mig av min sponsor att det finns ett "S" på slutet också. "S" för serious. Det passar ju på mig. Jag har tagit det mesta på för stort allvar. Jag behöver mer lek och spontanitet i mitt liv. Tack för den insikten!

Att bryta med sina föräldrar

Pratade med en vän igår. Vi pratade om att bryta kontakten med våra föräldrar. Jag gjorde det 1999. Under tre månader pratade jag inte med min mor. Det som hände var att jag fick distans att ta ansvar att göra det som var bäst för mig, och senare inse att det inte är så lätt. Jag jobbade mest och stängde på så sätt av mina känslor. När vi senare tog upp kontakten igen bemötte hon mig på ett annat allvar. Hon mötte mig med mer respekt. Det kändes skönt att bli en individ på allvar, en vuxen.

Tacksam för verktygen i programmet

Vi körde lite mindfullness igår jag och min fru. Hon fick kontakt med en frustration mot mig. Vi delade lugnt och vuxet om det här. Det startade lite i mig. Bestörtning men och då nyfikenhet. Förstod att hon tänkte att det bara finns två alternativ. Antingen ändra på mig eller skilja oss. Jag kände att hon inte har det jag har. En insikt om att man inte kan ändra andra och om man inte känner maktlöshet inför det ger det mycket frustration och i förlängningen väldigt jobbiga konsekvenser. Om det skulle vara så att det bästa fanns två alternativ till handling, är det enda av de två som är möjligt är att vi skiljet oss. Eftersom hon inte står i makt att ändra mig. Jag la fram på ett sätt som hon tog till sig att det faktiskt finns ett tredje alternativt - att jobba med sig själv för att få kontakt med och hantera frustrationen hon känner mot mig. Tack för allt jag lärt mig i ACA och Alanon!

Impulskontroll

Jag skrev den 15 juni i år att jag tänkte att det körde ihop sig i huvudet när jag jobbade för jag gjorde så mycket på en gång och att det berodde på att jag inte kunde sätta gränser. Försöker på den linjen men kallar det mer brist på impulskontroll. Det får jag öva i min meditation varje morgon där jag lär min medvetna närvaro. Då blir jag medveten om vilka tankar som kommer och så låter jag den gå på ett snällt sätt.

Hur mår du?

Hur mår du?
Denna fråga hela tiden. Vissa menar den andra inte. Jag skulle vilja kunna säga till andra: Mår du? För är inte det det viktiga? Att man är i kontakt med sig själv att man kan känna att man mår. Sedan hur man mår är intressant. Men hur många mår, det vill säga är i kontakt med sina tankar sin kropp och sina känslor så att de kan ens svara på frågan. För att illustrera, har jag en vän som brukar säga när jag frågar hur han mår "Jo da, senast jag kände efter var det nog bra." Ett fint och ärligt svar. Han hade ju inte känt efter på ett tag, inte mått något speciellt på ett tag. Såhär avstängd gick jag omkring under 2012 till våren 2015. Jag slutade gå på mina självhjälpsmöten. Jag prioriterade helt enkelt bort dem. Jag hamnade i en utmattningsdepression. Med hjälp av sjukskrivning och en klok läkare Åsa Tunnelli och insikten tack vare en vän i programmet började jag gå på möten igen. ACA Lunchgruppen blev min väg upp ur det svarta. Idag får jag förfrågningar om att bli sponsor nästan varje vecka för andra ser att jag lever i programmet.