Faktiskt mådde jag inte så bra idag jag, trots att det var fint väder och jag var på landet med familjen. Jag vet ju att det inte spelar så storbolag vilket väder det är. Jag kan ju må olika oavsett väder.
Var på landet men ville mest gå undan och vara själv än att vara med övriga familjen. Jag kom faktiskt inte ens att tänka på att ringa någon utanför mitt huvud, trots att jag vet att det är bra för att bryta min självupptagna känslomässiga isolering. Först när jag fått ett mess från en vän kom jag på det, att ringa och bara säga hur det känns, rätt av.
Rensade ut en massa böcker och hittade en massa litteratur från mitt gamla program, som jag inte kollat i på 7 år typ och en hel trave med självhjälpsböcker, såklart. Minns hur förvirrad och sökande jag var. Känns hoppfullt att snart få börja med stegen eftersom jag vet att det fungerar för mig. Längtar efter möte imorgon. Sov gott. Med kärlek i programmet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar