Leta i den här bloggen

1 september 2009

Perspektiv - jag förändras

Ringde till sponsor igår, som jag inte gjort på länge.  Berättade att jag var sur på mina kompisar som inte prioriterade att komma över för en kort fika för att komma på vår tre veckors baby. Fick perspektiv. Förstod att det handlar om förväntningar på att andra ska ha samma prioriteringar som jag. Att de ska göra som jag vill. Jag var lika dan för några år sedan. Jobbet var högsta prio och jag såg inte människor omkring mig. Jag var viktigast. Jag trodde bla. på allvar att jag var oersättlig på jobbet. Genom arbetet med mig själv har jag fått nya prioriteringar. De omkring mig. Vänner och andra står kvar, eller i alla fall utvecklas åt sitt håll. Det är väl såhär som jag ser skillnaden. resultat av mitt arbete. Inte alltid positivt men jag lär mig. Lev och låt leva. Låt andra leva men framförallt, se till att lev!

Kompisar när man får barn?

Fan, idag känns det tungt. Två av de vänner jag trodde var mina bästa kompisar har inte masat sig att boka in en fika för att kolla på vår snart tre veckor gamle son. Jag vet att jag är extremt partisk och att en månad inte är någonting för de som jobbar och ar bissy men det känns ändå som jag inte är prioriterad alls... Jag ringer sponsorn.